Två dagar kvar i fängelset

Internering men ej utvisning för tillfället, blev det vikarierande statsrådets beslut om H., efter att Europadomstolen stoppat den omedelbara utvisningen.
Han har avtjänat sitt "straff" färdigt på tisdag.
Han har skött sig exemplariskt hela "strafftiden" och inte varit ute en enda dag eftersom han hade tillägget i domen att han skulle utvisas.
Han har kvar sitt jobb och sitt hus, men han skall fortsätta att kosta staten en massa pengar varje dag, därför att man slentrianmässigt bedömer ALLA som farliga eller som rymningsbenägna, utan att man ser till den enskild personens omständigheter.
Undantag görs tydligen inte ens om personen har en svensk familj som garant att han inte kommer att avvika och att han kan anmäla sig hos polisen varje dag, bara han slipper att sitta internerad längre för ett brott han inte begått och som han dessutom redan "avtjänat".
Tala om stelbenthet och om oekonomiskt tänkande!Kan det månne bero på att han aldrig har erkänt sitt "brott"?
Men vilken vettig människa erkänner ett brott man inte begått,om man inte tvingas till detta av medicin, psykologer eller i ungdomligt oförstånd efter fagra löften om fri lejd?
Till den sista kategorin räknar jag de ungdomar som för ca 40 år sedan dömdes för bränderna i Falun. De kunde ju inte veta,att löften om att de skulle få gå hem om de bara erkände,inte var var sanningsenliga och hur detta sedan skulle påverka hela deras liv.
Till dem som påverkats av mediciner och psykologer,räknar jag Quick som erkänt en massa mord, som han antagligen inte begått. Väntar med spänning på advokat Pelle Svenssons nya bok om detta.
"Åklagarmyndigheten motsätter sig således inte att resning beviljas. Man kan fråga sig om det inte varit bättre att rakt ut tillstyrka att resning beviljas mot bakgrund av de många oklarheterna. Men oavsett vilket torde saken vara klar; resning kommer att beviljas. Och det kommer att medföra en svår prövning för tilltron till rättsväsendet." så skriver f.d. åklagaren S-E Alhem på sin blogg i Expressen(http://blogg.expressen.se/svenerikalhem/)

H. däremot dömdes i ett ord mot ord mål och utan att man kontrollerade en enda uppgift från den anklagande hustrun. Det fanns inga skäl att f.d.hustrun skulle anklaga honom om det inte var sant var den fantastiska slutledningen.
Att det i världens muslimska länder pågår ständiga strider mellan sunni och shiamuslimer, hade man tydligen aldrig hört talas om.Att kvinnor kan beskylla män för än värre brott för att få behålla barnen eller att en muslimsk kvinna bör ha mycket starka skäl för kunna skiljas en andra gång, var även detta okänt för rätten.

I dagens Expressen står en berättelse om mannen som suttit oskyldigt dömd för våldtäkt i 23 år i USA. Vi har många liknande fall i Sverige nuförtiden, men de sitter ju förstås inte inne så länge.
Ändå finns det många människor i Sverige som tydligen tror att i Sverige kan man inte döma fel,hur kan någon annars rättfärdiga och tycka att offentliggörande av frigivna sexualbrottslingars adresser skall ske i Sverige på samma sätt som USA planerar. Några förordar kastrering av dem som döms,men de kanske ännu inte själva har någon anhörig eller vän som drabbats.
Att HD friade i två våldtäktsmål, där det inte fanns någon bevisning, utan endast stod ord mot ord, gjorde många rädda att svensk rättvisa hade drabbats av allvarlig sjukdom,(rättsröta kanske?) medan andra såg framför sig en möjlighet till resning och att oskyldiga kommer att kunna rentvås.(läs om domarna på www.rsorg.se, aktuellt den 3juli-09)
Tyvärr kan nog ingen av dessa teorier infrias med hjälp av de domarna. Det som möjligen kan hända är, att NÅGON domare kanske tänker sig för lite extra INNAN en dom skrivs. Men att de oskyldiga skall frias, det får vi nog vänta på, tills Sverige får den opartiska resningskommissionen som har hägrat länge nu, vid horisonten.
JK:s förslag för några år sedan och Beatrice Asks löfte för några månader sedan, om en översyn av HD(Se hemsidan för Rättssäkerhetsorganisationen, Aktuellt den 22mars-09, www.rsorg.se)kommer vi nog ännu att få vänta länge på,tyvärr.